En Vecka.

Snart har det gått ytterligare en vecka. I tisdags var det min första dag tillbaka på jobbet. Det var ju som om man aldrig lämnat stället. Visst är det nya brukare son flyttat in, men annars är det som förr. Tyvärr så fungerar inte någon av mina inloggningar till dem nya systemen så jag kan varken dokumentera eller attestera min arbetstid. (Nu kommer det lite klagomål) Arbetskläderna är antingen för stora eller för små. Det fanns inget i min stl. hemma. Så jag gick med en alldeles för stor busarong i veckan och fick skavsår på halsen och nacken - inte skönt. Idag har jag en för liten på mig som sitter som ett korvskinn och inget får då plats i fickorna.
Jaja, det går bra iaf. Jag beställde nya arbetsskor och jag hade turen att dem kom samma dag som jag skulle börja jobba.


Hemma har det gått bra för Pappa och Lilleman. Visst är han ledsen när han upptäcker att Mamma inte ligger kvar i sängen på morgonen, men annars går det bra. Idag skulle dom åka och bada i Hemse tillsammans med Farmor.

I morgon ska jag baka innan jag åker till jobbet. Har fått en beställning på Cupcakes till ett 1års kalas. Väldigt roligt. Jag bakade nämligen åt en Väninna som höll Loppis förra helgen och då var det en annan mamma som tyckte dem var så goda och fick mitt namn.

Så här såg dem ut.

Så jag la in en beställning på nätet, lite formar, sprits tyllar och smak essenser så får vi hoppas att hon blir nöjd.


Linda:

Du verkar inte direkt överlycklig över att vara tillbaka på jobbet. Funderat på att byta arbetsplats? ? Så negativt hela tiden...

Svar: Detta är det bästa Arbetsplats jag varit på. Trivs enormt bra. Men under min föräldra ledighet har vi bytt arbetsgivare och det har rört om lite i grytan. Men att inga inloggningar fungerar gick ju lätt att fixa genom att ringa supporten. Att man får skavsår av arbetskläderna är väl tråkigt och oskönt men inget som gör att jag vill byta jobb. Det var väl tråkigt att du upplevde att jag endast klagade och var så negativ, men just då kanske det var toppen av isberget med hela historien om mina kastade arbetsskor och andra tillhörigheter.
Sandra André

Kommentera inlägget här: